Jag tar kontroll.
Jag har blivit tuffare. Mot alla. Men framförallt mot en person - Kevin aka. my heartbreaker.
För ett år sen, strax innan vi blev tillsammans, var jag så jävla kär. Och ni vet när man är sådär superkär så gör man i stort sett allt den personen ber om. Jag vågade inte säga emot, vågade inte säga ifrån, svarade på allt han frågade och gjorde allt han bad mig om.
Även efter allt som hände fortsatte jag med detta fega beteende gentemot honom. Tillexempel skulle han kunna säga åt mig att komma, men jag skulle aldrig vågat be honom att sätta sig bredvid mig. Jag var så jävla rätt att få ett nej från honom. Därför hade han alltid kontroll över mig.
Allt detta trots att han betedde sig som en jävla skithög mot mig. Han hade sina underbara supergulliga stunder, då han var verkligen allt man önskar sig. Perfekt och världens gulligaste och snällaste.
Men han ville hela tiden bara veta massa saker som ifall jag hade string, hur ofta jag pullade och massa snuskiga detaljer om allt. Han undrade aldrig t.ex vilken favoritmusik jag hade och såna där vanliga saker som man oxå vill veta.
I vilket fall så tror jag att jag inte vågade säga ifrån för att jag hade varit kär i honom i evigheter innan, och jag var så jävla rädd att det skulle ta slut.
Men det tog slut. Via sms dessutom. Och jag var förkrossad. Mitt hjärta var krossat och det är det värsta jag har varit med om.
Att detta fega beteende fortsatte från min sifa tror jag är för att jag fortfarande var kär i honom, jag ville att han skulle ångra sig och min största farhåga var att han inte skulle tycka om mig eller tycka att ja var jobbig, vilekt jag förstår nu var en totalt onödig tanke.
Min dröm var att han skulle ångra sig, för jag skulle inte tveka att ta tillbaka honom. Nu verkar det som drömmen har slagit in, några månader försent dock. Det tog mig ungefär 8 månader att komma över honom, och då var jag ändå inte totalt över honom, jag blev fortfarande sådär glad när han t.ex skrev till mig.
Men nu är saker annorlunda. Varje gång han undrar om jag har spetsstring på mig blir jag bara mer och mer äcklad och glad över att det tog slut. Jag känner det i hela kroppen, jag är verkligen över honom. Nu. Idag.
Nu tar jag tag i det här och blir tuffare. Jag är ingen jävla mes som gör allt för honom. Inte fan ska jag ge efter när han vill veta vilken sorts underkläder jag har på mig, när han undrar vem jag gillar, hur det går med mitt kärleksliv eller med mitt sexliv. Nej nu jävlar. Nu säger jag ifrån. Nu är det slut med mitt mesiga beteende.
Han ska inte kunna kontrollera mig.
Vilken otrolig känsla. Jag tar kontroll.
För ett år sen, strax innan vi blev tillsammans, var jag så jävla kär. Och ni vet när man är sådär superkär så gör man i stort sett allt den personen ber om. Jag vågade inte säga emot, vågade inte säga ifrån, svarade på allt han frågade och gjorde allt han bad mig om.
Även efter allt som hände fortsatte jag med detta fega beteende gentemot honom. Tillexempel skulle han kunna säga åt mig att komma, men jag skulle aldrig vågat be honom att sätta sig bredvid mig. Jag var så jävla rätt att få ett nej från honom. Därför hade han alltid kontroll över mig.
Allt detta trots att han betedde sig som en jävla skithög mot mig. Han hade sina underbara supergulliga stunder, då han var verkligen allt man önskar sig. Perfekt och världens gulligaste och snällaste.
Men han ville hela tiden bara veta massa saker som ifall jag hade string, hur ofta jag pullade och massa snuskiga detaljer om allt. Han undrade aldrig t.ex vilken favoritmusik jag hade och såna där vanliga saker som man oxå vill veta.
I vilket fall så tror jag att jag inte vågade säga ifrån för att jag hade varit kär i honom i evigheter innan, och jag var så jävla rädd att det skulle ta slut.
Men det tog slut. Via sms dessutom. Och jag var förkrossad. Mitt hjärta var krossat och det är det värsta jag har varit med om.
Att detta fega beteende fortsatte från min sifa tror jag är för att jag fortfarande var kär i honom, jag ville att han skulle ångra sig och min största farhåga var att han inte skulle tycka om mig eller tycka att ja var jobbig, vilekt jag förstår nu var en totalt onödig tanke.
Min dröm var att han skulle ångra sig, för jag skulle inte tveka att ta tillbaka honom. Nu verkar det som drömmen har slagit in, några månader försent dock. Det tog mig ungefär 8 månader att komma över honom, och då var jag ändå inte totalt över honom, jag blev fortfarande sådär glad när han t.ex skrev till mig.
Men nu är saker annorlunda. Varje gång han undrar om jag har spetsstring på mig blir jag bara mer och mer äcklad och glad över att det tog slut. Jag känner det i hela kroppen, jag är verkligen över honom. Nu. Idag.
Nu tar jag tag i det här och blir tuffare. Jag är ingen jävla mes som gör allt för honom. Inte fan ska jag ge efter när han vill veta vilken sorts underkläder jag har på mig, när han undrar vem jag gillar, hur det går med mitt kärleksliv eller med mitt sexliv. Nej nu jävlar. Nu säger jag ifrån. Nu är det slut med mitt mesiga beteende.
Han ska inte kunna kontrollera mig.
Vilken otrolig känsla. Jag tar kontroll.
Kommentarer
Trackback
