Kan man bara fastna för någon sådär?
Kan det vara så att man bara fastnar för vissa människor?
Har nyligen tappat kontakten med två vänner - den ena var min bästa kompis och den andra var Anton, som jag har snackat en del om.
Och jag undrar, hur det kunde bli så att uppbrottet med min bästa kompis, som jag känt i 7 år och delat allt med och växt upp med, inte sårade mig det minsta. Det kändes nästan skönt, jag tycker otroligt mycket om henne, men jag saknar henne inte ett dugg.
Men Anton, som jag kännt i 1 år, och egentligen inte delat så mycket med, vi har varit rätt bra vänner, men inte bästa vänner som delar allt, saknar jag så in i helvete. Vill gråta varenda gång jag tänker på honom, och det känns nästan som när man får hjärtat krossat.
Visst, ingenting går att jämföra med att få hjärtat krossat, men det känns seriöst nästan så.
Det måste vara någonting speciellt med Anton som jag har fastnat för. För jag har så himla många vänner, flera som jag var närmare med än honom, men ändå betydde han mer. Han betydde, och betyder fortfarande, nästan lika mycket som mina två närmaste bästa kompisar. Men varför?
Dessutom verkar det bara vara någonting just jag fastnat för, eftersom han inte direkt ligger på plussidan hos mina vänner.
En av mina två närmaste hatar honom, och den andra tycker bara väldigt illa om honom. Och jag vet att mina andra vänner inte tycker alltför mycket om honom heller.
Kan det vara så att bara klickar med någon sådär?
Men det spelar egentligen ingen roll nu, nu när allt är annorlunda.
