Vad känner jag egentligen?
Hej. Nu sitter jag här igen och skriver. "Honom", som jag har kallat honom i bloggen, verkar jag ha kommit över. Jag vet inte om jag har det. Det känns så, men jag är inte säker. Det verkar så jäkla konstigt att jag skulle vara över honom redan, det brukar ju ta flera månader för mig. Men jag tror det funkade nu när jag verkligen bestämde mig.
Men hans kompis, som jag har snackat med rätt mycket. Börjar jag falla för honom istället? Han blir snyggare och snyggare varenda gång jag ser honom och det pirrar i min mage när vi snackar. Han är världens gulligaste. Så grymt snäll och omtänksam verkar han. Av det jag sett iallafall. Han verkar mycket trevligare än Honom, som var min drömkille för bara två veckor sen.
Jag kan inte låte bli att le när jag ser honom vinka genom hela korridoren till mig eller när han smsar mig. Han gör mig så himla glad.
Kan det vara så att jag äntligen har träffat rätt person? Det är lite löjligt, men jag tror på att det finns en "soulmate" för alla och allt sånt där. Jag är en riktig sucker for love och romantik.
För er som är nya här så har det aldrig funkat för mig. Alla som jag blir kär i är inte kära tillbaka och alla som blir kära i mig är inte jag kär i. Det har träffat rätt två gånger i hela mitt liv. Okej egentligen tre, men första gången vågade ingen av oss säga, så jag var kär i honom och han i mig men vi visste inte om att den andra var kär.
De två andra gångerna funkade det inte heller. Berättar i nästa inlägg.
Kan det vara rätt den här gången? Kan det funka? Det känns så, men jag vågar inte hoppas.
Men hans kompis, som jag har snackat med rätt mycket. Börjar jag falla för honom istället? Han blir snyggare och snyggare varenda gång jag ser honom och det pirrar i min mage när vi snackar. Han är världens gulligaste. Så grymt snäll och omtänksam verkar han. Av det jag sett iallafall. Han verkar mycket trevligare än Honom, som var min drömkille för bara två veckor sen.
Jag kan inte låte bli att le när jag ser honom vinka genom hela korridoren till mig eller när han smsar mig. Han gör mig så himla glad.
Kan det vara så att jag äntligen har träffat rätt person? Det är lite löjligt, men jag tror på att det finns en "soulmate" för alla och allt sånt där. Jag är en riktig sucker for love och romantik.
För er som är nya här så har det aldrig funkat för mig. Alla som jag blir kär i är inte kära tillbaka och alla som blir kära i mig är inte jag kär i. Det har träffat rätt två gånger i hela mitt liv. Okej egentligen tre, men första gången vågade ingen av oss säga, så jag var kär i honom och han i mig men vi visste inte om att den andra var kär.
De två andra gångerna funkade det inte heller. Berättar i nästa inlägg.
Kan det vara rätt den här gången? Kan det funka? Det känns så, men jag vågar inte hoppas.
Kommentarer
Trackback