om föräldrar som bryr sig för mycket.

3 år kvar, 3 år kvar, 3 år kvar....

Jag älskar min familj men just nu känner jag att jag verkligen vill flytta hemifrån direkt när jag fyller 18.
Har precis fyllt 15 så det är ju ett tag kvar.

Känner ni oxå så ibland? Att ni bara vill slippa - inte dom - men deras tjat.
Jag är otroligt glad att mina föräldrar bryr sig om mig, man har ju hört om andra som kan vara ute hela natten utan att föräldrarna knappt märker, än mindre bryr sig om var deras barn är någonstans.

Men ibland spelar det ingen roll hur bra det är att mina föräldrar bryr sig, för jag blir så jävla lack på dem!

Idag var en sådan dag.
Jag och min bästa kompis bor ganska långt ifrån varandra, och idag så träffade jag henne, och en till tjej, som bor nära mig.
När vi sedan skulle hem på kvällen bestämde vi oss för att gå, eftersom bussarna inte går så sent. (Det var ändå inte spec sent, halv tio kanske)

Jag ringer och pratar med min pappa men han vet inte att vi går. Sedan tar jag upp min mobil en stund senare, och jag har tre missade samtal från honom. Jag ringer upp.

Han svarar, han är så arg så jag knappt känner igen rösten. Han frågar var jag är, och jag säger var jag är. Och han undrar "va fan jag inte svarar för" jag säger sanningen - att mobilen låg i väskan, med ljudet avstängt.
Han blir arg. Sedan möter han mig på vägen.

Och sedan pratar vi knappt på hela vägen hem - för att han är arg på mig för att jag gick hem, och jag är arg på honom för att han överreagerar.
Jag gick ju inte ens själv!

Han borde fan inte bli arg för en sån sak! Han borde vara jävligt glad, andra i min ålder är ute och super, röker och knullar runt.
Han borde vara jävligt glad för att jag inte gör det, men det verkar han inte förstå.

Men som sagt, jag är ju glad att de bryr sig.

Men shit va skönt när jag flyttar hemifrån och får sköta mig själv, och förhoppningsvis bor jag närmare stan oxå.
Men, tänkte jag då, hur ska jag ha råd med det? Jag får fan börja spara nu isåfall. Och vet ni, det ska jag fan göra.

Längtar så in i helvette.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0